Alla mina eget perspektiv

Att känna känslor – del 1

Detta är det fjärde inlägget som handlar om begreppet mentalisering, om du inte läst de tidigare: “Att mentalisera – det viktigaste ordet som de flesta av er aldrig hört talas om”, “Tvärsäkerhetens återvändsgränd” och “Tvärsäkerhetens återvändsgränd del 2 – Freuds misstag” så gör gärna det innan du läser det här.

Mentalisering går alltså ut på att “tänka kring vårt och andras mentala och emotionella processer”, så jag tänkte börja skriva lite om känslor. Känslor som är en stor del av livet, utan dem skulle vi inte känna oss levande. De kan vara lika underbara som de kan vara hemska. De gladaste och mest underbara dagarna kan vi uppleva just tack vare kroppens förmåga att producera känslor, på samma sätt är det våra känslor som kan få oss att bryta ihop av ångest de mest nattsvarta dagarna i livet, eller skämmas livet ur oss när vi gör något som vi tycker är pinsamt.

Hur vi än tänker oss att vi människor är skapta, av något övernaturligt eller som ett resultat av evolution så tror jag att de flesta av oss förstår att känslorna finns där av en anledning och att de är livsviktiga för oss. De kan rädda oss från faror, de kan hjälper oss att upprätthålla intressen och ta oss fram i livet. Samtidigt kan de göra oss väldigt förvirrade och hindra oss från att göra saker som vi kanske egentligen vill göra. Vissa av oss kan utåt sett vara starka och självständiga personer och ha områden i livet där vi är framgångsrika och där vi är medvetna om vår kompetens och naturligt fokuserar vi vårt intresse på de områdena. För på samma gång kan vi, samma starka människor ha andra områden som vi knappt vågar närma oss eftersom vi lärt oss att känslorna kan bli inre stormar som gör att vi tappar kontrollen. Om man har sådana områden i livet där man inte förstår sina känslor så kan det lätt leda till att vi känner oss oförutsägbara, även för oss själva.

Jag tänkte spinna vidare lite på det som jag skrivit om i mina senaste inlägg, vikten av att inte fastna i tvärsäkerhet, att kunna tänka att det finns flera möjliga perspektiv och möjliga tolkningar, för det gäller även i allra högsta grad när det kommer till våra känslor. Vårt känslosystem är nämligen inte alls intelligent, känslosystemet kan inte alltid avgöra hur mycket eller hur lite det ska reagera, eller ens om det reagerar med den för oss själva mest fördelaktiga känsloresponsen för en given situation.

Ibland reagerar känslosystemet rent av helt tvärtemot vad vi skulle önska, men tvingar oss ändå att bete oss på ett visst sätt. Så varför reagerar känslosystemet som det gör då? Det är just här som den så viktiga osäkerheten kommer in, det är nämligen svårt att veta varför det reagerar som det gör, och det är viktigt att förstå, för misstaget vi ofta gör är att vi bestämmer oss för en tolkning; “den där personen får mig att må bra/dåligt, hen är god/elak”, när en mer adekvat tolkning är “den där personen får mig att må bra/dåligt, och jag har fortfarande ingen aning om hen är god eller inte, men av någon anledning reagerar mitt känslosystem på ett visst sätt, undrar vad det kan bero på? Kanske är det för att hen påminner om… eller för att hen råkade säga något som påminde mig om…”.

När vi väl har bestämt oss för ett visst perspektiv eller för att tolka vårt känslosystem på ett visst sätt så är det lätt att vi fastnar i vår förutfattade mening, och detta kan leda till problem i livet, speciellt eftersom vi med stor sannolikhet kommer att stöta på människor som gör en annan tolkning, och om vi då fastnat i en “experthållning” så blir det lätt konflikt. I själva verket borde vi vara öppna och sträva efter att prata med andra (det underlättar om dessa inte är självutnämnda experter) om möjliga tolkningar av våra känsloreaktioner, för att helt enkelt kunna få idéer om alternativa tolkningar av våra känslor.

Tidigare har jag tagit med några citat som handlade om att vi inte kan veta vad andra tänker, men nu kommer vi till något som är lika viktigt att förstå.

“Vi kan aldrig riktigt veta vad som rör sig i en annan människas medvetande, lika lite som vi fullt ut kan veta vad som rör sig i vårt eget.”

Mentalisering – att leka med verkligheten, sid 15

Ni läste rätt, vi kan inte veta fullt ut ens vad som rör sig i vårt eget huvud, för det pågår nämligen mentala och emotionella processer som vi inte är medvetna om eller kan uppfatta själva. Att kunna göra adekvata gissningar kring varför vi känner som vi gör kräver en välutvecklad mentaliseringsförmåga och kunskap om grundläggande psykologiska tillstånd och mentala och emotionella processer. Vårt känslosystem agerar så självständigt att det faktiskt är nödvändigt att försöka se sig själv utifrån, Wallroth och Rydén skriver:

“Att förstå sig själv kräver samma förmåga som att förstå någon annan”

Mentalisering – att leka med verkligheten, sid 230

Mycket är tvärtom än hur vi har tänkt oss, vi tror att livet är lättare om vi är tvärsäkra och försvarar våra beteenden, vi tror att det är nödvändigt att hålla våra känslor för oss själva, och vi tar illa upp när någon tolkar våra känslor annorlunda än vad vi själva gör. När vi börjar inse att livet blir enklare om vi övar upp våra förmågor att inte vara tvärsäkra, när vi vågar prata om hur vi känner och kan acceptera att andra inte har samma perspektiv som vi själva, då kan vi också få bättre kontakt med våra känslor och förstå oss själva och andra bättre, vilket gör livet väldigt mycket enklare.

 

Lycka till!