Alla mina eget perspektiv

Tvärsäkerhetens återvändsgränd

Detta är det andra inlägget som handlar om begreppet mentalisering, om du inte läst det första: “Att mentalisera – det viktigaste ordet som de flesta av er aldrig har hört talas om” så gör gärna det innan du läser det här.

Vi kan nog konstatera att de flesta av oss mentaliserar dagligen, det är en stor del av det sociala samspelet. Vi funderar på vad andra menar och vad andra människor tänker eller känner och hur vi påverkar varandra. Och vi funderar på varför vi själva känner och reagerar som vi gör ibland. Däremot tror jag att många av oss begår en del misstag, jag gör det frekvent, trots att jag funderat så mycket kring begreppet. Det är rent av ganska svårt att mentalisera effektivt om vi inte känner till de grundläggande psykologiska tillstånden som vi alla kan hamna i, så har det i alla fall varit för mig. För om vi inte känner till vanliga psykologiska tillstånd så är det ju svårt att identifiera dem när andra eller vi själva hamnar i dem. Om vi däremot känner till dem (och jag kommer skriva om dem senare) så kan vi bli medvetna om vad som händer i huvudet på oss själva och andra. Följden kan bli att impulser som vi annars är omedvetna om blir förutsägbara och logiska istället för svårtolkade och ologiska. Att se logik i vårt eget och medmänniskors beteenden är viktigare än vad vi kanske tänker på för att vi ska trivas och må bra i samspelet med andra människor.

En av de mest grundläggande och viktigaste sakerna att ständigt påminna sig själv om för att träna upp mentaliseringsförmågan är en icke-vetande inställning. Det kan låta väldigt bakvänt för det känns ju i regel bra att vara övertygad. Men ett problem med att bygga upp en övertygelse eller en “vetande” inställning är man samtidigt bygger upp en stolthet eller rädsla/otrygghet för att ha fel, vilket kräver psykisk energi och kan ställa till det när vi interagerar med andra. Ett annat problem med övertygelser är att man tyvärr ofta har fel och egentligen behöver vi inte sällan göra betydligt mer efterforskningar och gräva ganska djupt innan vi har god anledning att vara övertygade, låt oss påminna oss om att även t. ex. erfarna forskare med de mest precisa mätinstrumenten och avancerade utrustningen också ganska ofta har fel. I vardagen är en icke-vetande inställning inte minst viktigt i det sociala samspelet med andra, eftersom det är lätt hänt att vi tänker att vi vet och förstår hur andra människor tänker och känner, eller ännu värre att vi baserat på vår övertygelse berättar för andra hur de ska bete sig.

Tänk efter hur det känns när någon berättar för dig vad du ska göra eller vad som är bäst för dig utan att först fråga hur du mår eller känner, eller kanske att någon ger dig “råd” som du inte har bett om. Trots att vi nog kan förstå att människan vill väl så känns det ofta som ett övertramp på vår personliga sfär och förminskande av oss som individer. Jag har själv gjort det misstaget många gånger, även efter att jag börjat förstå mentalisering. Mentaliseringsförmågan går nämligen upp och ned med vakenhet och stress. När jag t ex sovit dåligt bör jag påminna mig själv om att min mentaliseringsförmåga inte är på topp. I de lägena bör jag t. ex. avstå från att skicka meddelanden till mina vänner, eftersom jag numera insett att de tenderar att innehålla en hel del icke-mentaliserande formuleringar. Allt kan kännas så klockrent och jag upplever att jag skriver väldigt kloka saker. Sedan kanske jag somnar om och vaknar upp några timmar senare och undrar hur i hela världen jag kunde formulera något så dumt bara några timmar tidigare. Rydén och Wallroth ger oss en bra tumregel:

Så fort man känner sig 100% säker på vad en annan människa tänker eller känner, bör man stanna upp och fundera på vad man håller på med.

Mentalisering – att leka med verkligheten s. 193

Istället bör vi kanske tänka i termer som att “det kan vara såhär“, men påminna oss om att vi inte vet, för att vi senare ska kunna tänka att “det kan ju också vara såhär” eller bara “eller så har jag ingen aning alls” eller i vissa fall kanske “det är nog bäst att jag pratar med personen innan jag bestämmer mig för vad hen tänker“. Sammanfattningsvis kan vi ta ytterligare ett citat från Rydén och Wallroth:

Tvärsäkerhet är alltid ett varningstecken som indikerar att mentaliseringsförmågan brister, i psykoterapi såväl som i livet i övrigt.

Mentalisering – att leka med verkligheten s. 192

Om ni kommer igång med mentalisering så kommer ni förhoppningsvis precis som jag uppleva en större trygghet i livet, vilket underlättar det mesta för att vi ska fungera bra som människor. Rydén och Wallroth skriver följande redan i inledningen i sin bok:

Mentalisering handlar om osäkerhet och trygghet. Först när vi accepterar och på ett tolerant sätt förhåller oss till denna osäkerhet kan tryggheten infinna sig.

Mentalisering – att leka med verkligheten s. 13

Lycka till!